Försvara HBT-personers rättigheter

RFSL Umeå ställde några frågor till alla gruppledare i Umeå kommunfullmäktige. Vi publicerar här våra svar, vilket ger en bild av vår politik när det gäller HBT-personers rättigheter.

Hejsan, nedan följer några frågor som i sin natur i bland inte är helt enkla att svara på. Frågorna rör sig på ett för målgruppen högintressant plan, som kan vägleda oss att göra våra slutgiltiga val i lokalvalen. Du får gärna inleda med en text där du skriver, reflekterar över HBTQ-Umeå. Kanske privata reflektioner men också politiska. Jag fokuserar mycket lokalt – du är en företrädare i kommunen, vilket dock inte hindrar att du väver in landstingsnivå. HBTQ står för Homo-, Bi-, trans- & Queer.

1. Namn och funktion i ditt parti. Kort presentation av dig själv och dina fokusfrågor (generellt) i valet.

- Jan Hägglund, för närvarande gruppledare för ”Rättvisepartiet Socialisterna enhetslista för jobb – mot nedskärningar” (numera Arbetarpartiet). Har arbetat politiskt sedan 1975 och suttit i Umeå kommunfullmäktige sedan 1991.

- Den viktigaste frågan för mig i valet handlar om ett brett försvar av jobben – inom vård-skola- omsorg, inom privat service och inom industrin – där jag ser en möjlighet till framtida gröna jobb i en ny bransch som skulle kunna komplettera Umeås arbetsmarknad och karaktär.

- Under hela min uppväxt såg jag hur Umeas första kända transperson, Bertilda, ständigt trakasserades. Det skapades en sorts ”normaliseringsprocess” som medförde att Bertilda t o m blev beskjuten med luftgevär då han körde moped på E4:an mellan Levar och Umeå – något som kunde ha fått dödlig eller invalidiserande utgång. Då busarna på Mimerskolans högstadium trakasserade Bertilda, i samband med en lunch i nuvarande Vänortsparken, blev Bertilda mycket upprörd och gick till rektorn. Det tragiskt tidstypiska var att det uppstod ett omedelbart samförstånd mellan rektorn och skolans busar (som annars alltid krigade med varandra) – ett samförstånd riktat mot Bertilda. Rektorn avvisade, hånfullt, Bertildas begäran om upprättelse för att maten befann sig över ansikte och kläder – till många kringståendes förtjusning. Det är med tillfredställelse jag kan säga följande: det som Bertilda fick stå ut med vid varje besökt i Umeå - utan att någon vuxen ingrep (de såg allt vi ungdomar såg) – det skulle aldrig kunna hända idag. Inte utan mycket starka reaktioner från myndigheter, media och från partier som det jag tillhör.

- Jag har alltid känt att jag har en skuld att betala till Bertilda. Jag stod nämligen mitt i pöbeln från högstadiet på Mimer, som en passiv deltagare den gången Bertilda fick lunchen i ansiktet och över kläderna. Jag var 15 år och för feg för att ingripa. Själv rädd för att bli utsatt för den pöbelmentalitet som gjorde skolan mycket lik den som speglas i filmen ”Ondskan”. Jag har skämts för detta under de dryga 40 år som gått sedan händelsen i Vänortsparken. Mitt sätt att betala tillbaka på den skulden är att berätta om vad Bertilda utsattes för samt om det osedvanliga mod och uthållighet som ”Levarbon” visade. Bertilda gav nämligen aldrig upp. Bertilda fortsatte att besöka Umeå under årtionden – trots alla trakasserier. Då HBTQ-rörelsens historia i Umeå skrivs är vi alla skyldiga att ge Bertilda ett stort erkännande för vad jag, i brist på ett bättre uttryck, vill kalla för en verklig pionjärgärning.

2. Hur upplever du Umeå som HBTQ-stad?

- Tyvärr ser jag sällan personer av samma kön som håller varandra i handen och kramas ute på stan. Detta visar att det finns osäkerhet, rädsla och diskriminering även i Umeå. Så stan är inte så öppet och fördomsfri som vi skulle vilja.

- Samtidigt tror jag att umeborna, generellt sett, är mindre aggressiva och fördomsfulla än i många andra städer. Det låg säkert något i att Umeå blev utsedd till den mest homovänliga staden vid två tillfällen. Bakom detta positiva inslag ser jag främst två faktorer:
* Umeå är en stad till stor del präglad av en ung befolkning,
* Under lång tid har många, enskilda och grupper, fört en aktiv kamp mot rasistiska och nazistiska organisationer. Redan 1989 drog vårt parti samman folk för att förhindra SD (då en rent nazistisk organisation) från att bilda en lokalförening. Nu har SD en lokal förening – men det kunde ha skett redan för 21 år sedan! Om SD lyckats 1989 är jag absolut säker på att klimatet skulle ha varit råare – både mot HBTQ-personer, invandrare och socialister.

- Nu anser jag att ställningen för HBTQ-personer, i framtiden, till stor del beror på hur SD lyckas med att rota sina fördomsfulla uppfattningar i Umeå med omnejd. Jag vill betona att den relativt positiva attityden mot HBTQ-personer i Umeå absolut inte ska tas för given. Den måste erövras igen och igen. Och försvaras. Gång på gång.

3. Medför den starka HBTQ-rörelsen i Umeå med något speciellt till staden? Vad?

- Jag är övertygad om att öppenhet på ett område innebär öppenhet på andra områden. En stark HBTQ-rörelse bidrar till att stärka toleransen mot människor med annan etnicitet. En stark anti-rasistisk rörelse motverkar våld riktat inte bara mot invandrare utan även mot HBTQ-personer. Den anti-rasistiska rörelsen och HBTQ-rörelsen stärker varandra, växelvis, och bidrar på olika sätt till att göra Umeå till en allmänt sätt mer tolerant stad – även i frågor som ligger utanför både HBTQ och antirasism. Så det första jag vill understryka är att den relativt starka HBTQ-rörelsen bidrar till att skapa ett allmänt tolerantare Umeå.

- Det andra jag vill peka på är att jag tror, betonar tror, att det är lättare att leva som HBTQ-person om det finns en stark och organiserad rörelse som personer kan känna sig som en del av. Det ger trygghet och identitet. Speciellt för ungdomar är det viktigt att kunna identifiera sig med andra och få stöd i att våga vara den man är. Så min förhoppning är att i sinom tid få se fler av samma kön hålla varandra i handen på gågatan.

- En tredje fråga jag vill peka på är vikten av att HBTQ-aktiva driver på för att personal inom exempelvis vård och skola får obligatorisk HBTQ-kompetens – där sådan bristfällig.

4. Hur har ditt parti drivit HBTQ-frågor, lokalt under innevarande mandatperiod? Exemplifiera, tex motioner, interpellationer eller inom partiet.

- En fråga som vi tog upp under debatten på förra årets Pride i Umeå, men som vi inte klarat av att driva på det sätt som var tänkt p g a turbulens inom partiet, var arbetet för en ungdomsgård som är öppen för alla, men där verksamheten utformas utifrån ett HBTQ-perspektiv. Vi kommer att driva frågan desto hårdare under kommande mandatperiod.

- Under den gångna mandatperioden har vi stött krav på att skolans personal ska utbildas i HBTQ-kompetens och varit med och tryckt på för att detta verkligen ska förverkligas.

5. Tycker du/ni att det är viktiga frågor att driva HBTQ-frågor, lokalt i Umeå? Eller sköts det bäst på nationell nivå?

- Frågorna måste drivas både lokalt och nationellt. Lagstiftning om rätten att adoptera barn sker på nationell nivå. Samtidigt är det arbetet, och atmosfären på lokal nivå (exempelvis HBTQ-kompetens och ”riktade” ungdomsgårdar) som avgör den vardagliga lokala atmosfären. Exempelvis hur många som håller handen på gågatan.

6. Som fritidspolitiker är det lätt att driva enbart frågor som ligger en närmast hjärtat – ser du det som ett problem, då vissa frågor på så sätt de facto inte alls drivs i Umeå, t.ex. HBTQ-frågor inom i alla fall vissa partier.

- Det är bättre om alla åtta partierna i fullmäktige arbetar för HBTQ-personers rättigheter än om det bara var ett. Men i Umeå engagerar sig flera partier i fullmäktige i HBTQ-frågor.

- I vårt parti har vi medlemsmöten två ggr varje vecka. Där diskuterar vi vilka frågor som ska lyftas fram i vårt Valmanifest och i vår Alternativbudget. Vi får en fingertoppskänsla eftersom vi ”knackar dörr” i bostadsområdena och även står på stan och säljer vår tidning, vi besöker ofta skolor och arbetsplatser. De uppslag detta sätt att arbeta på ger oss ständigt värdefull vägledning om frågor som vi sedan driver, bl a i fullmäktige.

7. Är det kontroversiellt för ditt lokala parti att jobba med ”våra” frågor och hur löser ni den konfliktytan i så fall inom partiet, lokalt, om problemet föreligger?

- Nej, det är inte kontroversiellt. Vi har många medlemmar och alla är inte hetero. Vi gör ingen affär av detta. Det är ett naturligt inslag i partiet. Det är heller inte nödvändigtvis HBTQ-personer som arbetar fram förslag och ståndpunkter även om alla sedan är med och diskuterar utkasten och fattar beslut.

8. Har du/ni funderat kring HBTQ-rörelsen som en dynamisk kraft, som dessutom ofta har mkt god ekonomi per individ? Finns det synergieffekter som kan komma kommunen till gagn, och hur kan politiken göra för att få behålla målgruppen i Umeå Kommun? HBTQ är så mkt mer än HIV-prevention och inseminationsdebatt/vigsel.

- Vi har aldrig diskuterat människor inom HBTQ-sfären utifrån att de har en god ekonomi.

- Jag tror att människor som tillhör HBTQ-sfären kommer att dras till Umeå, och stanna kvar, av främst följande skäl:
a) tillgången på jobb,
b) god samhällsservice, t ex i form av bra utbildning och annan service.
Till detta kommer c) den relativa öppenhet som finns i Umeå mot HBTQ-personer. Få människor trivs om man känner rädsla och tydlig diskriminering.

- Vi vill bevara målgruppen genom att försvara jobben och därmed även servicen. En särskilt viktig del av vår valrörelse går ut på att förhindra att Sverigedemokraterna kommer in i kommunfullmäktige. Om SD går framåt finns risk att samhällsklimatet förändras och att verkligt våldsbenägna nazistgrupper får fäste i Umeå. Detta kommer att öka våldet HBTQ-personer, invandrare och socialister.

9. Vilken roll tror du HBTQ kan spela i sociala och kulturella uttryckssammanhang, vilka vinster ser du för kommunen?

- Jag har alltid försökt utgå ifrån att alla, i första hand, är ”människor i allmänhet”. För mig är detta mycket viktigt. Först i andra hand är vi män-människor, kvinno-människor, trans-människor. Men samhället är i väldigt hög grad uppbyggt på att vi inte är ”människor i allmänhet” i första hand, utan främst män och kvinnor. Punkt. Slut. Den mångfald som HBTQ står för anser jag kan spela en positiv roll i att ifrågasätta de normer som ”snävar” in folk i olika fack, fack som idag ofta går före det som alla har gemensamt – att vi är människor. Detta är mycket viktigt.

10. På ett ”större” plan, vilken fråga inom HBTQ anser du vara den viktigaste att driva nu? Lokalt/nationellt. Besvara helst frågan för båda de politiska nivåerna.

* Nationellt: fortfarande är många arbetsplatser vita fläckar när det gäller arbetet mot diskriminering och fördomar. Allt fler arbetsplatser kännetecknas av ökande stress och individuell lönesättning. I förlängningen riskerar detta att bryta sönder solidariteten människor emellan. Om detta sker kommer mycket att utvecklas baklänges. Och då blir det svårare att
”komma ut” som HBTQ-människa. Jag ser fackföreningarna som ett väldigt viktigt verktyg i försvaret av jobb och rättigheter, mot nedskärningar och fördomar. Om facken engagerade sig i HBTQ-frågorna så skulle situationen kunna förbättras radikalt på massor med arbetsplatser – något som i sin tur påverkar hela livssituationen – då arbetet spelar en så central roll i de allra flestas liv. Till detta ska läggas att människor som förföljs, p g a sexuell läggning eller identitet, ska få rätt till asyl i Sverige.

* Lokalt: Jag måste återigen varna för att ta den relativt öppna atmosfären i Umeå för given. Den måste försvaras. Vi kommer att arbeta hårt för att hindra att SD kommer in i Umeås kommunfullmäktige. På sikt anser vi att detta utgör ett hot. Dels för att detta partis rasism kan slå mot den relativt toleranta atmosfären i stan. Dels för att det, i en mer rasistisk atmosfär, kan etableras verkligt våldsbenägna nazister. Och det krävs inte många våldsdåd för att ändra på stämningen i ett helt samhälle.

11. Varför ska jag rösta på just dig och ditt parti? Hur kommer du att tillvarata mina intressen som HBTQ-person i Umeå under kommande mandatperiod? Kommer jag att märka någon skillnad ö.h.? Högt som lågt, smått som stort.

- Ursäkta om jag INTE börjar i HBTQ-sidan. Precis som jag är du en ”människa i allmänhet” i första hand. Utifrån detta ber vi om din röst för att vi, under nitton år, har försvarat jobben inom sjukvård och äldreomsorg, skola och barnomsorg. Nu har vi också utvecklat ett program för grön industriell produktion – för fler jobb och mindre åverkan på den misshandlade miljön. Vi har ibland fört denna kamp både med demonstrationer och strejker.

- HBTQ: Jag och det parti jag tillhör kommer att fortsätta att kämpa – på allvar – för att bevara Umeå som ett tolerant och öppet samhälle. Jag återkommer till denna fråga. Skälet är att alltför många hyser den naiva uppfattningen att Umeå skulle vara vaccinerat mot diskriminering och rasism. Jag, och många av mina kamrater, har betalat ett pris för att genom kampen mot rasism bevara Umeå som en nazistfri zon. Själv hamnade jag på en nazistisk ”dödslista” - upprättad av de personer som mördade fackföreningsaktivisten Björn Söderberg. Men det går inte att backa. Därför: Under hela våren har vi besökt skolorna i Umeå i en kampanj där vi avslöjat Sverigedemokraternas rasistiska och homofobiska politik. I facket kommer vi att driva på för HBTQ-kompetens. Vi tror att vårt förslag om en ungdomsgård, öppen för alla, men med en verksamhet inriktad på HBTQ kommer att utgöra ett stöd för de som ännu är osäkra när det gäller läggning och identitet.

- Vi vill ha din röst i valen till kommun och landsting. När det gäller riksdagen uppmanar vi dig att utnyttja S-valsedeln som ett verktyg för att fälla Reinfeldt.

- Till sist: det viktigaste är inte vad du gör på valdagen – utan de 1460 dagarna mellan valen på arbetsplats och skola. Visst vill vi ha din röst. Men i första hand hoppas vi på ett samarbete i den dagliga kampen mot fördomar och diskriminering.