Försvara vården - alla jobb behövs

Uppåt 800 jobb hotas då landstingets makthavare skär ned 400 miljoner

Den röd-gröna majoriteten i landstinget S+V+MP tog beslutet att skära 400 miljoner i november 2009. Skulle alla nedskärningar tas ut på jobben hotas 800 anställda. Men även patienter och anhöriga drabbas då antalet vårdplatser, återigen, minskas. De allt längre vårdköerna innebär förlängt lidande för patienterna. Mindre personal ökar också riskerna för felbehandling och att personalen inte hinner ”ta sig tid” med en orolig patient. Nedskärningarna måste bekämpas! Inför 2011 så mörkar de styrande (S+V+MP) vilka nedskärningar som de planerar att göra - efter valet. De har beslutat att inte anta någon budget. På detta sätt hoppas man slippa kritik och protester.

Beslutade nedskärningar, nov 2009
2010........................ - 113 miljoner
2011........................ - 219 miljoner
2012........................ - 65 miljoner

Summa................... - 397 miljoner

I en första omgång beräknas 120 tjänster ska tas bort. Däribland mellan 60-70 tjänster inom den specialiserade sjukhusvården, 23 tjänster inom närsjukvården och 11 tjänster inom diagnostik och medicinsk service.

Vårdplatser tas bort

Nedskärningarna berör hela länet. Men största minskningen av antalet vårdplatser sker denna gång på sjukhuset i Umeå där sammanlagt 36 vårdplatser försvinner. Ett exempel är Geriatriken - vård av gamla - som nu återigen tvingas minska antalet vårdplatser (år 2004 lades en hel geriatrisk avdelning ned). Den politik Högeralliansen bedriver på riksplanet verkställer nu den röd-gröna majoriteten (S-V-MP) i Västerbottens landsting. Och inte bara där. Socialdemokraterna har även beslutat om brutala nedskärningar i Ö-vik och Sundsvall på 300 respektive 700 jobb. Det finns även planer på att ta bort många vårdjobb på andra orter. Exempelvis i Stockholm och Uppsala.

Åratal av minskad personal

Detta dråpslag kommer ovanpå åratal av försämringar. Under åren 1992 – 2009 har antalet anställda inom Västerbottens landsting minskat från 13 748 till 9 857. Det innebär 3 891 färre anställda, nära 30 procent. Fram till år 2009 ökade dessutom andelen anställda som var 50 år och äldre, från 30 procent till 45 procent. Även om personalminskningen, på lång sikt, delvis återspeglar mer effektiva behandlingsmetoder så tvingas en äldre arbetsstyrka bära en allt tyngre arbetsbörda. Detta är en oacceptabel utveckling.

Rejäla satsningar ett akut behov

Två av de mest utsatta delarna av sjukvården utgörs av primärvården, (vårdcentralerna), och psykiatrin. Nedskärningar på sjukhusen har ofta försvarats med att mer resurser ska satsas på vårdcentralerna. Men de ökade kraven på vårdcentralerna har inte följts av ökade resurser. Personalen drabbas hårt. Det gör även patienterna som ofta får vänta länge och inte heller får tillräckligt med tid hos läkaren. När socialtjänsten, specialistvården på sjukhusen, försäkringskassan och andra institutioner skär ned, då ökar trycket på vårdcentralerna. Idag tvingas dessa hantera många problem som inte är rent medicinska. Speciellt tydligt är detta i områden där de sociala problemen med arbetslöshet och missbruksproblem är stora.

Psykiatri och missbruksvård

Inom psykiatrin har minskningen av antalet vårdplatser varit extra drastisk. Sedan 1990-talets början fram till mitten av detta decennium mer än halverades antalet vårdplatser inom psykiatrins slutenvård. Detta samtidigt som den psykiska ohälsan ökade. Inte minst bland de yngre. Idag är hälften av alla som besöker akutpsykiatrin under 30 år. Även inom missbruksvården råder platsbrist. Detta innebär att patienter med missbruksproblem blandas med andra patienter vilket naturligtvis är olyckligt, då problemen skiljer sig åt.

Pengarna tillbaka till kommuner och landsting

År efter år har statsbidragen till kommuner och landsting i praktiken minskats då de inte räknats upp i takt med volym, löne- och prisökningar. Det krävs större satsningar än vad både allians och de röd-gröna annonserat för att vården ska motsvara behoven. Det krävs en överföring från privat till offentlig sektor. Bara ifjol gjorde de börsnoterade företagen en vinst på 280 miljarder. Dessa pengar skulle räcka till hundratusentals jobb inom exempelvis sjukvården. Det som krävs är inte nya nedskärningar utan fler anställda och vårdplatser. Både inom somatisk och psykiatrisk vård.

Hälsoval Västerbotten – minskade resurser till din vårdcentral?

Alliansregeringen har via en ny lag tvingat alla landsting att införa det så kallade ”Hälsovalet”. Systemet innebär att varje vårdcentral får en viss summa pengar för varje enskild patient som ”listar sig” hos vårdcentralen. Samtidigt öppnas för privata vårdgivare. Fyra privata vårdcentraler är hittills godkända i Västerbotten.

Effekterna riskerar att bli minskade resurser för vården som helhet. Med flera olika konkurrerande vårdgivare blir det nämligen svårare att långsiktigt planera lokal- och personalbehoven. Ett system som sätter vinstintresset i centrum, istället för patienten, riskerar också att skapa en osund tävlan mellan vårdgivarna. Miljoner kan komma att försvinna i reklamkostnader för att få patienter att lista sig på en viss vårdcentral. Men än värre: I Stockholm, där konkurrensen mellan olika vårdgivare är mycket hård, skrivs ut mest antibiotika i landet, något som riskerar att leda till resistenta bakteriestammar.

Arbetarpartiet (fd Rättvisepartiet Socialisterna Enhet) säger nej till ”Hälsovalet”. Men vi anser att också landstingens toppstyrda organisationer måste förändras i grunden. Vi står för en sjukvård där behoven hos patienterna står i centrum. Detta förutsätter en verksamhet i offentlig ägo, utan vinstintressen. Men det förutsätter också att personalen får makt att bestämma över exempelvis budgetar, scheman, behandlingsmetoder och personaltäthet.

Vi kräver:

• försvara vården – rädda de 800 hotade jobben i länet – nej till färre vårdplatser
• fler vårdplatser inom psykiatri och missbruksvård
• ökade resurser till vårdcentralerna
• höj lönerna i de kvinnodominerade yrkena

Här nedan kan du läsa fler artiklar och insändare på samma tema: