Ökade kunskaper i skolan kräver fler anställda och mindre klasser

Kunskapsinriktad skola kräver resurser

Det finns en gammal debatt kring vad som ska vara skolans huvudsakliga mål: att ge demokratisk fostran eller en fokusering på kunskaper. Denna motsättning är konstlad. För de elever som inte klarar skolans kunskapsmässiga mål kommer demokratisk fostran att te sig mindre väsentlig. Och elever, liksom lärare, som känner otrygghet kommer att ha svårare att uppnå de kunskapsmässiga målen.

För Arbetarpartiet (fd Rättvisepartiet Socialisterna Enhet) är grunden för en bättre skola ökad lärartäthet och minskade klasser. Så kan eleverna klara de kunskapsmässiga målen – och samtidigt känna trygghet. De senaste 15 - 20 åren har lärartätheten sjunkit och klassernas storlek ökat. Samtidigt har samhället blivit hårdare p g a nedskärningar och arbetslöshet. Detta utgör en del av bakgrunden till att personalen i skolan idag även tvingas ta itu med sociala problem i allt större omfattning. Detta speglas i en medarbetarenkät från 2009.

Skolpersonalens arbetsbelastning i Umeå

• ”Arbetsbelastningen är ofta för hög” ......... 40,0 %
• I perioder trött/nedstämd pga arbetet ...... 30,2 %
• Har det senaste året utsatts för
  våld eller hot i arbetet .............................. 7,5 %

Medarbetarenkät från 2009. Den bygger på svar från 2 192 anställda inom för- och grundskolan i Umeå.

Max 20 elever per klass

Ett resultat av nedskärningarna på grundskolan är att kunskapsnivån hos grundskoleeleverna sjönk under ett antal år. Ht 2006 bedömdes uppåt en fjärdedel av eleverna som började gymnasiet i Umeå sakna nödvändiga läskunskaper för att bedriva studier i normal takt! Även om resultaten förbättrats saknar hela 14 % av eleverna i Umeå fullständiga betyg från grundskolan (Kvalitetsredovisning 2008).

Skolverket har funnit att en anledningen till den sjunkande kunskapsnivån är de stora klasserna. När man utredde lokalytorna för Grubbe och andra stadsdelar planerade man för klasstorlekarna på 25 elever upp till sjätte klass. Och för hela 30 elever på högstadiet. Med så stora klasser blir det för lite lärartid per elev. Ett försök på Ålidhemsskolan 1999 visar vad som är möjligt. Ett projekt inleddes med 20 elever per klass. Effekten blev att antalet elever med godkända betyg ökade med 25 procent! Forskning har visat att lärartäthet och små klasser har speciell betydelse för yngre elever och för elever med sämre studieförutsättningar som har mindre stöd hemifrån.

Enligt Skolverket är ökad sortering av elever också en anledning till en sjunkande kunskapsnivå. När den 9-åriga grundskolan introducerades var tanken att minska skillnaderna mellan elever från hem med olika studievana (som innebar att en skiktning av eleverna ägde rum på ett tidigt stadium). Nu sker åter en uppskiktning. En viktig faktor bakom detta är en ökad bostadssegregering. Vår uppfattning är att friskolorna har förstärkt denna trend.

Enskilda friskolor sorterar dessutom elever efter skilda kunskapsnivåer, enligt Skolverket. Det innebär bl a att positiva kamrateffekter uteblir, vilket är negativt för den genomsnittliga kunskapsnivån.

En tredje faktor till sjunkande kunskaper är individuella arbetsformer. Skolverket menar att enskilda elever alltför ofta har lämnats åt sig själva utan att läraren är aktivt involverad. Enligt Skolverket leder individualiseringen till att eleverna blir mindre engagerade och uppnår sämre resultat. För oss står det klart att mer individuella arbetsformer kräver ökade resurser.

Protester räddade skolor

Under 2010 skulle skolorna på Östra Ersboda och Sofiehem läggas ned. Detta utlöste protester. Föräldrar organiserade namninsamlingar och demonstrationer. Medlemmar i Arbetarpartiet (fd Rättvisepartiet Socialisterna Enhet) deltog i protesterna. Protesterna tvingade de S och V, som beslutat om nedläggningen, att backa. Båda skolorna räddades. Kamp lönar sig.

”Rättvisepartiet, som inte röstar med alliansen varje dag direkt, förmådde igår, när det verligen gällde, att skilja stort från smått och prioritera Sofiehemsskolans överlevnad framför annan prestige, genom att gå samman med alliansen.”
- Ledare VK 1/12-09

Mindre barngrupper i förskolan

Fullmäktige har beslutat att minska antalet barn i förskolegrupperna till 15. Idag finns det 17 barn. Processen har gått långsamt. Kommunledningen vill även minska antalet anställda i de nya grupperna. Man vill inte öka personaltätheten. Vi anser att det behövs 3,5 anställda per grupp.

Vi kämpar för:

• fler lärare och mindre klasser - för höjd kunskapsnivå och ökad trygghet
• max 20 elever per klass i grundskolan
• 15 barn per grupp i förskolan - 3,5 anställda
• nej till segregation i skola och boende
• avskaffa vinstdrivande friskolor

Här nedan kan du läsa fler artiklar och insändare på samma tema: